Flickr + highlside is not configured properly, to configure Flickr + Highslide go to Admin -> Setting -> Flickr + Highslide.
Note: when using pagination you must specify the number of images per page.
Cantal är vackert, bergigt, glest befolkat och har en säregen geografi. För cyklister är Cantal på många sätt perfekt. Byarna ligger tätt, men de är små och trafiken på vägarna är i de flesta fall närmast obefintlig. Terrängen är omväxlande, och i luften glider stora rovfåglar av skilda slag omkring på jakt efter byten.
Jag utforskar Cantal på två hjul. Cantal och Centralmassivet kan betraktas som klassisk mark för cykelturister och långdistanscyklister. Det var in i centralmassivet som den franske cyklisten och cykelfilosofen – Vélocio – under början av 1900-talet styrde sina cykelturer, och det var till stor del på denna erfarenhet han grundade sina idéer om långdistanscykling och långdistanscyklar. Vélocio bodde och verkade i Saint-Étienne som ligger i den nordöstra kanten av centralmassivet. Det är knappt 13 mil från Saint-Etienne till Cantal. En annan historisk person som kan nämnas är Georges Pompidou, som var Frankrikes president mellan 1969 och 1974. Han föddes i Montboudif, en liten by i de norra delarna av Cantal.
Varierat klimat
På vintern kan det vara mycket kallt i Cantal, särskilt på högre höjd. Och snön breder då ut sig. På sommaren däremot är vädret oftast soligt och varmt, men på grund av att Cantal ligger på en relativt hög altitud kan det ibland vara lite svalare om nätterna än vad det vanligtvis är på denna breddgrad under sommaren. Ibland drar våldsamma åskoväder in över Cantal, och blixtarna som uppträder under dessa stormar anses vara de mest spektakulära i hela Frankrike. Vi upplevde ett sådant åskväder, och det var verkligen just spektakulärt. Natten bokstavligt talat lystes upp, under flera timmar, som om någon tänt en flimrande lysrör över staden där vi bodde.
Glesbefolkat
Cantal är ett av Frankrikes 95 departement. Cantal ingår i den större regionen Auvergne, och är en av de mest glesbefolkade delarna av Frankrike. Faktum är att endast tre departement i Frankrike är mer glesbefolkade än Cantal. De drygt 150 tusen invånarna delar på en yta som är 5726 kvadratkilometer stor, vilket innebär att det bor 26 invånare per kvadratkilometer. (Som jämförelse kan nämnas att Gotland har en yta som är 3140 kvadratkilometer stor och en befolkningstäthet på 18 invånare per kvadratkilometer.) Cantal är inte bara glesbefolkat, det har under århundradena också varit en svårtillgänglig och isolerad del av Frankrike. Än idag är kommunikationerna till Cantal mindre utbyggda än i andra delar av Frankrike. Departementets administrativa huvudstad, Aurillac, är med sina 30 000 invånare faktiskt den franska departementshuvudstad som ligger beläget längst bort från en motorväg. Den som vill uppleva storstadens intensiva puls undviker lämpligen Cantal och Aurillac. Den som däremot vill uppleva en fascinerande och vacker natur i kombination med en stillsam men charmerande landsbygds- och bykultur, besöker med fördel Cantal. För cyklister finns inte mycket att tveka på. Naturen i kombination med byarna och de glest trafikerade vägarna gör Cantal till närmast idealisk terräng för cyklister, förutsatt att långa uppförsbackar inte är avskräckande.
Utöver Aurillac, som också är känt för sin paraplytillverkning, finns ytterligare ett par lite större städer. Murat och Maurs med lite drygt 2000 invånare, Riom ès Montagnes med nästan 3000 invånare, Mauriac med drygt 4000 invånare samt Saint-Flour, som är lite större med cirka 6 600 invånare. Den som besöker Cantal rekommenderas starkt att också besöka Saint-Flour. Staden har en intressant historia, en vacker gotisk katedral och är mycket speciell på så sätt att den gamla staden ligger längst upp på en vulkan på 900 meters höjd (la ville haute), medan de nyare delarna av staden är uppförd runt om den gamla på betydligt lägre höjd (la ville basse). Den gamla staden är faktiskt byggd på själva vulkanproppen, vilket märks tydligt eftersom det omgivande vulkanberget har vittrat ner och bara lämnat proppen kvar.
Det finns en utvecklad turistnäring i Cantal, särskilt vintertid, då det finns ett par stora skidorter, men Cantal har inte den intensiva massturism som förekommer på en del andra platser i Frankrike. Visst finns det många turister, men någon större trängsel, som i till exempel Provance, ger denna turism knappast upphov till; åtminstone inte under sommaren.
Vulkaner
Men hur trevliga Aurillac och de andra lite större städerna än är, det är för landskapet och vägarna som sprider sig ut över detta landskap cyklisten besöker Cantal. Landskapet är bergigt. Lägsta punkten är 250 meter över havet. Högsta toppen, le Plomb du Cantal, är 1858 meter hög. Det är den näst högsta toppen i hela centralmassivet. (Högst är Puy de Sancy med 1886 meter i departementet Puy de Dôme öster om Cantal.) Landskapet i Cantal består till stor del av mycket glest befolkade högplatåer, och däremellan ligger dalgångar med byar och mindre städer. Marken i Cantal är vulkanisk. Bergskedjorna utgörs till stor del av gamla utslocknade vulkaner. Faktum är att det franska centralmassivet, vilket Cantal alltså utgör en del av, rymmer världens största koncentration av utslocknade vulkaner; ungefär 450 stycken. Området är med andra ord högintressant för den som är intresserad av geologi. Det finns flera museer i området som beskriver vulkanerna och geologin i Cantal och Centralmassivet.
Kor och ost
Den viktigaste näringen i Cantal är jordbruket, främst boskap. Cantal är berömt för sina Salérs-kor. En ras med ursprung i Cantal som numera är spridd över stora delar av världen (dock inte till Sverige). Dessa kor, som kan ses överallt när man cyklar i Cantal, är av stort värde både som nötkreatur och som mjölkko.
Av mjölken från salérs-korna framställs under strängt reglerade former den utsökta salérs-osten. Ostsorten är sen 1961 A.O.C.-certifierad (Appellation d’Origine Contrôlée), d.v.s. namnskyddad och underkastad ett kontrollsystem som skall garantera dess kvalitet och exklusiva egenskaper. Osten är en delikatess, en sann sensation. Det handlar om en mycket smakrik opastöriserad ost som tillverkas enligt 2000 år gamla traditioner. När man ser salérs-korna får man för övrigt en känsla av att korasen också är 2000 år gammal. Dessa kor utstrålar någon slags ursprunglighet som för tankarna bort från känslan av hårt avlad och genetiskt manipulerad boskap.
Mjölken som används till osten skall tas från kor som betar fritt på sommarängar på bergssluttningarna, vilket innebär att osten bara tillverkas mellan 15 april och 15 oktober. Osten tillverkas hantverksmässigt på gårdar under småskaliga former. Salthalten i osten varierar mellan åren beroende på mängden nederbörd. Är osten ovanligt salt beror det på att det varit en regnig sommar. Det tillverkas också en massproducerad ost av pastoriserad mjölk från salérs korna. Denna ost, den s.k. Cantal-osten, får till skillnad från Salérs-osten tillverkas under hela året.
Saléres är också namnet på en mycket pittoresk liten by i Cantal. I själva verket är denna by som gett namn till korasen, vilket hänger samman med att det var en man i just Salérs, Ernest Tyssandier d´Escous, som under 1800-talet tog sig an uppgiften att urskilja och förbättra rasen genom selektiv avel.